Stallpellets, kutterspån eller hackad halm?

Studie under fem veckor

Kandidatuppsatsens slutsatser får anses allmängiltiga och vi har därför valt att sammanfatta dem i en kort artikel. Uppsatsen kan läsas i sin helhet via denna länk. Det har naturligtvis skett en del vad gäller prisbilden för de olika strömaterialen sedan uppsatsen skrevs 2016, vi har därför uppdaterat prisjämförelsen, men redovisar hur vi har räknat så att du själv kan sätta in de priser som gäller i just ditt fall.

Studiens förutsättningar

• Studien utfördes på ridhästar av svensk varmblodstyp.
• Hästarna gick i hage 2-4 timmar om dagen och motionerades en timme. Övrig tid tillbringade de i boxen.
• Boxarna mockades två gånger per dag. Hästarna stod på så kallad permanentbädd, vilket innebär att gödsel och smutsigt och blött strö på ytan mockas ut varje dag. Nytt strömaterial lades in vid behov.
• Stalltjänsterna utfördes av hippologstudenter med tidigare erfarenhet av stallarbete.
• Studien pågick under fem veckor.

Det undersökta strömaterialet

Kutterspånboxarna fylldes med 100 kg kutterspån (fyra balar), stallpelletsboxarna fylldes med 140 kg stallpellets (10 säckar) och varje säck vattnades med 10 liter vatten för att expandera. Boxarna med hackad halm fylldes med ca. 16 kg halm (4 skottkärror).

Arbetstid

Tidsåtgången för att använda stallpellets eller kutterspån skiljer sig inte märkbart och låg på 9-10 minuter. Att använda hackad halm krävde dock längre tid (11-12 minuter) Detta inkluderar all skötsel av bäddarna som mockning, att strö och tömma gödsel i container. 

Om man enbart tittar på tiden för själva mockningen krävde stallpelletsen minst tid (7 min) och vad gäller strötiden tog kutterspån minst tid (1 min), medan hackad halm uppvisade den största tidsåtgången (3 min).

Gödselmängd

Skillnaderna i gödselmängd mellan de olika strömaterialen är signifikant, från 70 liter per box och dag för stallpellets, till 120 liter för kutterspån och 150 liter för hackad halm.

Ströåtgång

Medelvärdet för ströåtgång på stallpellets var 10,3 kg per box och dag, för kutterspån 11,7 kg och för halm 3,1 kg. Studien fastslår dock att under försöken har man strött betydligt mer än vad som vanligtvis görs i ett privat stall, där strömängden utgår från tillverkarens rekommendationer.

Uppsugningsförmåga

I undersökningen sög kutterspånet upp 2,75 gånger sin egen vikt, stallpellets två gånger sin egen vikt, medan halm hade den lägsta uppsugningsförmågan med en halv gång sin egen vikt. Här konstaterar författarna att ett mer rättvisande resultat hade uppnåtts om man hade ökad vätskeintervallen från 10 till 20 minuter och försöksmaterialet hade anpassats efter respektive strömaterial. Varken stallpelletsen eller halmen exponerades för hela vattenmängden, varför dess kapacitet inte nyttjades fullt ut. Stallpelletsen blöttes inte som den bör och halmen kunde inte använda kapillärkraften i båda ändar på stråna då hela strået inte låg under vatten.

Ammoniakhalt

Medelvärdena för kutterspån (9 ppm) och stallpellets (8 ppm) överskred inte det av Jordbruksverket fastställda gränsvärdet på 10 ppm, medan den hackade halmen avgav 13 ppm. Här kommer författarna, utifrån egna och tidigare undersökningar, fram till hypotesen att stallpelletsen skulle ha bundit ammoniaken ännu bättre om tiden hade förlängts och försöksutrustningen hade anpassats efter volym och inte enbart vikt.

Slutsatser utifrån studiens resultat

Studien slår fast att arbetskostnaden (tidsåtgången) är högst för hackad halm, mycket på grund av de stora volymer som måste hanteras. Detta avspeglas också i en avsevärt större mängd gödsel än för övriga strömaterial, vilket ger en högre kostnad för hantering och deponi av gödsel.

Kutterspånet hamnar mitt emellan vad gäller både tidsåtgång och gödselmängd. Om man enbart ser till strötiden krävde kutterspånet minst tid, men hade å andra sidan högst tidsåtgång för själva mockningen jämfört med de andra undersökta strömaterialen.

Stallpelletsen var det material som krävde minst tid för mockning eftersom spånet föll igenom grepen, vilket även medförde den minsta gödselmängden. Tidsåtgången drogs dock upp för tiden det tog att blötlägga pelletsen. Trots detta var den totala arbetstidsåtgången densamma som för kutterspån.

Kostnadsuppdatering

Studien från 2016 visar lägre arbetskostnad och väsentligt lägre kostnad för hantering av gödsel när du använder stallpellets. Trots det gör inköpspriset stallpelletsen till det dyrare alternativet. Lyckligtvis har det hänt en hel del med prisbilden sedan 2016 och i en uppdaterad prisjämförelse är de totala kostnaderna naturligt högre för både gödselhantering via container och arbetskostnad, även om proportionerna i princip är desamma. När det gäller inköpspriserna har dock hackad halm blivit 9 gånger dyrare på tio år, kutterspånet 3 gånger dyrare och stallpelletsen 1,5 gånger dyrare. Detta gör att stallpelletsen numera är det mest kostnadseffektiva alternativet i samtliga undersökta delar: arbetstid, gödselhantering och inköpskostnad.

Så räknade vi

För materialåtgång och tidsåtgång har vi använt de siffror som studien visar. Kostnader har vi uppdaterat enligt nedan.

Gödselcontainer
   940 kr    Containerhyra per månad
1 000 kr    Tömning & transport per container
2 060 kr    Deponiavgift per container

Arbetskostnad
   174 kr    Snittlön 2025 (kr/h)
   275 kr    Lön inkl. arbetsgivaravg., semesterers. etc.

Strömaterial
5 930 kr    Easy Strö, hackad halm per pall, inkl. frakt
2 300 kr    Yesbox, kutterspån per pall, inkl. frakt
3 500 kr    Scandbio, stallströ per pall, inkl. frakt